Category Archives: Terry Evans På Svenska

Jag fick en väldigt intressant kommentar på min blogg, från ett par som berättade att de hade varit sjuka under många år utan att kunna hitta en medicinsk förklaring till varför. Under hela mitt liv, så långt tillbaka som jag kan minnas, har jag påverkats av många saker – psykologiskt och mentalt. Detta för att jag har varit så känslig.

Som barn hade jag svåra magsmärtor, men läkarna kunde aldrig hitta orsaken till dem. När jag skriver den här artikeln tänker jag tillbaka: Vilken frekvens plockade jag upp som fick min mage att reagera på det här sättet? När jag ser tillbaka över åren kan jag säga att jag levde i en väldigt negativ familjedynamik som hela tiden sände ut negativa frekvenser. När en negativ frekvens sändes ut i min väg plockade jag upp den, men jag kunde aldrig identifiera källan till den.

Hur har alla dessa frekvenser från datorernas och It-teknologins ankomst påverkat oss? Vi pratar inte längre med varandra, vi skickar bara signaler. Dessa signaler kan vara email eller sms. Jag tror att när vi gör det, förlorar vi vår naturliga förmåga att visa våra känslor och hur vi mår. Jag tror att vi i många avseenden håller på att förlora det goda samtalets konst.

På min tid, när jag tänker tillbaka på klassrummet, hade vi ingen miniräknare för att räkna matte med, vi lärde oss att använda vår hjärnas resurs. Enligt mig börjar vi bli alldeles för beroende av teknologi när vi inte lär oss att använda vår naturliga resurs. Jag studerar människor med sina mobiltelefoner, och det är nästan som om de har ett beroende.

En granne till mig för många år sedan var oerhört känslig, och hon bodde i närheten av högspänningsledningar. Frekvenserna som hon tog emot från dessa gjorde henne väldigt, väldigt sjuk.

Se också vad vi gör med vår miljö, naturen och djurlivet. Det är som om vi inte bryr oss längre, vi bara tar det vi vill ha. Vi vill inte bibehålla balansen. I våra hav flyter plast, vilket förstör djurlivet. Vad är det vi gör med vår värld? Mänskligheten når den punkt där vi kommer göra vad som helst för att kunna göra det vi vill, oavsett vad det har för effekt på oss.

Med all denna negativitet som är baserad på ego och girighet, och också teknologi, tror jag att mänskligheten stänger ner sina själar, de som de verkligen är. Vi stänger av.

Ja, ni kanske tycker att jag är lite extrem, men jag känner saker. Nu, när jag äter något, säger mitt matsmältningssystem: Nej, jag vill inte ha det längre. Jag tillåter min kropp att tala till mig. När det är någon i min närhet som inte är ärlig och inte har goda intentioner kan jag känna det. Jag ser och känner de negativa energier som människor sänder ut. Det sorgliga är att de sällan är medvetna om vad de gör.

Allt det här kan verka tungt för er, men det kommer inte bara att försvinna och bli sopat under mattan. Det är här för att stanna och för mänskligheten att ta itu med. När jag ser tillbaka på mitt liv kan jag förstå vad som hände mig på grund av de negativa signaler som jag plockade upp, och hur de påverkade mig och mitt sinne. Jag insåg att en förändring var nödvändig.

Jag kan kritisera världen som vi lever i, men en sak som jag kan göra är att justera mina egna frekvenser, psykiskt och mentalt, istället för att vänta på att allt runt omkring mig ska förändras. Jag kan börja med att ändra mig själv, saker som jag behöver ändra på. För två år sedan fick jag en stor tankeställare. Det fantastiska var att andevärlden frågade mig: Vill du gå över till andra sidan eller vill du stanna? Det var mitt val. Resten av den berättelsen är för en annan gång.

Frekvenserna som jag har lärt mig om från forskningen har jag nu börjat använda på mig själv och mitt välbefinnande, och det har med säkerhet hjälpt mig att förbättra min hälsa och mitt mående. Jag tror att vi har förmågan inom oss att korrigera våra frekvenser, så att vi kan reparera skadan innan det är för sent. Jag fortsätter att jobba med denna forskning, och jag tror att det kan öppna en dörr till att lära människor att ta mer ansvar och ta hand om sig själva.

På ett eller annat sätt så har varje människa på den här planeten sin roll att spela. Jag kan inte förändra världen men jag kan ändra vilka frekvenser som jag sänder ut, om de är negativa eller positiva. Det har varit ett hårt arbete att göra dessa förändringar. Min kropp säger ganska ofta till mig: Tack, Terry, för att du lyssnar på mig. Mitt sinne tackar mig också, för de justeringar som jag gör där. Psykiskt och mentalt arbetar min kropp i harmoni som aldrig förr! Genom att göra det håller den mig skyddad på ett mycket bättre sätt mot de frekvenser som jag möter i vardagen.

Vilken roll vill du ha, eller väntar du på att någon annan ska göra det?

/Terry Evans

Läs mer om Terry Evans, klicka här: Terry Evans 

Klicka på bilderna nedan, om du är nyfiken på vad jag har för mig när jag inte skriver här på bloggen:

För ett litet tag sedan träffade jag en gammal elev som hade avslutat sin mediumutbildning hos mig för ungefär ett år sedan. Hon var hängiven och arbetade hårt under utbildningen, och hon var extremt ärlig. Jag frågade henne: ”Vad händer, hur fungerar det med mediumskapet?” Hon sa: ”Det händer inte så mycket, jag har varit orolig.” Jag frågade henne vad hon var orolig för, och hon sa: ”Jag har svårt att ta det första steget. Det verkade så lätt under tiden jag gick utbildningen, men nu måste jag gå ut med det i den verkliga världen. Jag är orolig för jag intalar mig själv hela tiden att jag inte är redo för utmaningen.” Mitt svar var: ”Den största utmaningen som du har är att våga!” Då sa hon: ”Men tänk om jag gör misstag, och känner som att jag har misslyckats?” Jag log och svarade: ”Om jag hade fått 100 kronor varje gång jag gjorde ett misstag som medium så skulle jag ha ganska mycket pengar nu. Varje gång som jag har gjort ett misstag så har jag försökt att hantera det på ett intelligent sätt. I efterhand har jag insett att jag behövde det.” Så jag förstod vad hon talade om, för jag hade varit där själv.

Jag berättade för henne om hur jag motiverar mig själv, att jag litar på det jag ser och känner när jag arbetar som en neutral kanal för andevärlden. Hon tittade sedan på mig och sa: ”Hur vet du huruvida det du säger är rätt eller fel?” Jag svarade: ”Jag kommunicerar bara det jag får till mig, och sedan kommer mottagaren bekräfta om de förstår det eller inte.” ”Men jag behöver mer erfarenhet”, sa hon. Jag sa till henne att hon kommer få mer erfarenhet genom att göra det som jag hade berättat så långt: Att göra misstag och sedan lära sig att göra saker på ett bättre sätt. Plötsligt tändes ett ljus i hennes ögon, och hon sa: ”Aha!”

Människor oroar sig så mycket för att göra misstag och att misslyckas, i alla delar av livet. Rädslan för att misslyckas och att bli kritiserad gör många människor paralyserade och får dem att bara ge upp. Det gör att de sätter livet på paus, och för en del förblir det så. Jag har mött människor som har en naturlig gåva, men som aldrig har korsat den gränsen och vågat använda den på grund av oro. Oro är en sak, att vara bekymrad är en annan! När jag är bekymrad fokuserar jag på problemlösning. När jag oroar mig påverkar det hur jag mår.

En sak som jag har lärt mig är att det inte spelar någon roll hur mycket vi oroar oss för hur situationen som vi befinner oss i kommer att lösa sig, det kan bli totalt annorlunda än vad vi hade förväntat oss. Jag har insett att ordet ”oro” alltid kräver för mycket tid och uppmärksamhet. I mitt arbete som medium är jag självklart bekymrad över om jag kommer att göra ett bra jobb. När jag är bekymrad fokuserar jag. När jag oroar mig är jag distraherad.

Det fantastiska är att när vi har haft situationer i livet som har orsakat oss oro kan vi tänka när vi har hittat lösningen: Varför oroade jag mig? Så jag skulle vilja säga följande: Varje gång du oroar dig – är det värt det? Om du litar på dig själv och tar en risk och den visar sig vara lyckad, vad är vitsen med att oroa sig då?

Jag lämnar er med dessa ord: Don’t worry, be happy! Prova det ett tag, och se hur det känns och om något förändras i ditt liv.

/Terry Evans

Läs mer om Terry Evans, klicka här: Terry Evans 

Klicka på bilderna nedan, om du är nyfiken på vad jag har för mig när jag inte skriver här på bloggen:

Ascala har alltid sagt att alla individer har sin egen unika sanning. Man skulle kunna säga att det finns två sanningar för individen; den som vi känner inom oss och influenserna vi får i vårt vardagsliv. Dessa sanningar kan aldrig vara samma för alla människor eftersom vi kommer från olika kulturer, har olika andliga värderingar etcetera. Plötsligt hör jag Ascala knacka på. Han säger: Glöm inte att jag är här! Han är min inre sannings röst.

Vad inspirerade mig att skriva den här artikeln? Det var Maja, som lämnade en kommentar på bloggen, om hur hon hade ifrågasatt sin lärare om sanning. Han kunde inte ge ett svar som passade hennes sanning. När jag skriver det här kliver Ascala fram och ber mig flytta åt sidan, så att vi kan sitta tillsammans. Han börjar prata:

Betänk för ett ögonblick att alla människor i världen har sin egen unika sanning, som visar en bild. För att skapa den bilden behöver du olika pusselbitar, som antingen består av individuell sanning eller kollektiv sanning. De är i sin tur sammankopplade: Det du sänder ut blir en del av den kollektiva sanningen och samtidigt blir det din egen. När du utvecklar en högre medvetandenivå börjar du förstå vilken inverkan din sanning har på ditt liv. Det gör dig medveten om dig själv, och din syn på världen expanderar.

Varje gång du passerar nya gränser och vågar möta nya utmaningar, det är då du blir riktigt kreativ och fri från förhållningssätt som inte längre tjänar något syfte. När denna kreativa process startar skapas en grogrund där kreativitetens frön kan sås. Med denna odlingsprocess ger vi medvetandet frihet; det flödar, växer och utvecklas. Allt som mänskligheten skapar och sänder ut, medvetet eller omedvetet, blir en del av det kollektiva medvetandet. En del skulle kalla det, det universella medvetandet.

Människans evolution är baserad på medvetenhet. Er världs forskare säger att universum expanderar. Eftersom människan är länkad till universum, kan det då vara så att när mänskligheten expanderar, expanderar även universum? Vad tror du, Terry? 

Problemet med sanning är att många i din värld, oavsett om det handlar om religion eller politik, fastnar i gamla sätt att göra saker och ting. De är fast i gamla dogmer och håller inte jämna steg med medvetandets rörelse. Som du vet, Terry, sker den processen med dig. Det du trodde om dig själv som femtonåring är inte din sanning idag.

Minns du när du valde namn för ditt företag, helt plötsligt hörde du namnet Creative Experiences. Det var då du fick kontakt med visionen och syftet med ditt arbete nu. Ditt syfte är att förena människor med sitt eget medvetande och sin egen kreativitet. Det är när vi är kreativa som vi hittar ännu en bit av livets pussel.

I min värld finns inget som “en enda sanning”, och det finns otaliga sätt att finna sanningen. Det är fascinerande för oss i andevärlden att iaktta situationen som mänskligheten befinner sig i, eftersom det finns olika grupper som just säger sig ha den enda sanningen.

Ascala skrattar: Tänk om alla affärer skulle sälja exakt samma produkt! Alla skyltfönster såg likadana ut, ingen variation. Det skulle inte tjäna mänsklighetens syfte, allt skulle vara statiskt. Mänsklighetens skyltfönster visar emellertid så många olika aspekter, baserat på kultur, tradition och värderingar. Detta erbjuder en omfattande variation som människan kan välja från.

Sanningen förändras hela tiden, så ge din trosuppfattning samma frihet att utvecklas och förändras. Du måste ge den näringen den behöver för att kunna växa. För kom ihåg detta: Ingenting är statiskt – allt är i konstant förändring.

/Terry Evans

Läs mer om Terry Evans, klicka här: Terry Evans 

Klicka på bilderna nedan, om du är nyfiken på vad jag har för mig när jag inte skriver här på bloggen:

Ascala började introducera forskning i vårt arbete för många år sen. När han presenterade konceptet Bergsmeditationen för mig kunde jag genom en process lägga ihop bitarna och förstå hur det var tänkt att den skulle användas. När jag sen tackade ja till att arbeta med forskning i Kina kom Ascala in i Bergsmeditationen och förberedde mig för arbetet som det var tänkt att jag skulle göra. Han gav mig en ny kod som tog mig genom nio olika nivåer av medvetande.

Ascala fortsätter att berätta: Jag observerade dig noga när jag tog dig genom varje nivå. Som du minns, när vi nådde en ny nivå blev frekvensen jag sände dig starkare och starkare. I början av experimenten togs du till gränsen av vad du kunde stå ut med fysiskt. Du började skaka och skakningarna påverkade EEG-resultaten. Nästa steg var att du skulle lära dig styra skakningarna och det kunde du göra genom att spänna musklerna. När jag iakttog dig slog det mig att du måste ha upplevt det som om du fick ett epileptiskt anfall, men det var inte vad som hände. När du väl lärde dig att kontrollera skakningarna hade det inte längre en negativ effekt på EEG:et. Det är därför som de första fynden visade sig vara tillräckligt bra för att presenteras på en internationell konferens.

Det var intressant att vara länkad till ditt medvetande när du gick vidare till en ny nivå. Ditt medvetande var fullständigt öppet, redo att ta emot upplevelsen som resan erbjöd. Det var därför som jag introducerade något som liknade en matris, och du insåg att den innehöll information av både vetenskaplig och andlig betydelse. Det var även då som du förstod att dessa två går hand i hand, de är inte skilda från varandra.

Jag uppmuntrade dig att lära dig använda dessa frekvenser som jag använder, för att se om de kunde ha effekt på någons hälsa. Ja, det är tidigt att uttala sig än, men det finns indikationer på att detta skulle kunna utvecklas till något mer. Jag låter bara frekvensernas process göra jobbet, för att se om det blir någon positiv eller negativ effekt hos individen. När dessa frekvenser sänds ut behöver kropp och sinne tid att absorbera dem och få kontakt med eventuella negativa frekvenser i djuret eller människan. Det här är allt jag har att säga om detta just nu.

Under arbetet med forskningen i Kina kunde jag ta dig genom de nio olika medvetandenivåerna och visa dig hur du skulle använde hjärnans/sinnets olika frekvenser. Forskningsresultatet visade klart och tydligt att hjärnans EEG-mönster förändrades för varje medvetandenivå jag tog dig till. Under den resan började du inse hur vetenskap och andlighet är sammanlänkade. Om forskare kunde lära sig att korsa dessa barriärer skulle de snart börja inse vad jag har lärt dig, och många som du, att det finns en förbindelse i medvetandet som kan sammankoppla oss med kvantfysik. Jag tror att det är nästa steg för mänskligheten.

Förnuftet är en tjänare, intuitionen är en gåva. I vår kultur har vi gjort tjänaren till mästare och glömt gåvan. /Albert Einstein

Medan du var i Kina fann du en tankekarta som du använde för att utforska de nio medvetandenivåerna. Jag har visat dig dess struktur och hur du ska följa den, vilket du har undersökt. Utvecklingen är fortfarande på ett tidigt stadium, men jag är glad att se att du börjar förstå dessa olika medvetandenivåer. Det gladde mig också väldigt mycket när en vetenskaplig rapport baserad på forskningen presenterades vid en internationell konferens.

Vi pratas vid snart igen, Terry!

/Terry Evans

Läs mer om Terry Evans, klicka här: Terry Evans 

Klicka på bilderna nedan, om du är nyfiken på vad jag har för mig när jag inte skriver här på bloggen:

Vad är Ascala? För mig är han intelligens som de allra flesta människor inte verkar använda medvetet. En dag sa Ascala till mig: Vissa människor skulle säga att jag är en andeguide, men inom den benämningen bär jag många olika slags former av intelligens och många olika identiteter. Du förstår, jag är en del av ditt sinne och du är en del av mig. Jag finns i de sfärer i din hjärna där forskare fortfarande har mycket kvar att upptäcka. Det vill säga, inom det kvantfysiska området. Jag vakar över din naturliga intelligens och när du lär dig att använda den börjar du upptäcka ditt livs syfte.

När du var barn brukade jag komma till dig i dina drömmar. Det var lättare för mig att få kontakt med dig där, för då kunde egot och logiken inte störa processen. Jag brukade kommunicera med dig på en nivå som ett barn kan förstå. Som du minns kunde jag ibland varna dig för fara genom att sända dig känslor som du trodde var dina egna, men utan att inse det lyssnade du till din intuition.

Jag brukade le när människor sa: ”Det är bara hans fantasi, han försvann in i sin drömvärld igen!” De insåg inte att det var vår mötesplats. När du begav dig dit gjorde du det för att träffa mig. Du tog kontakt med min intelligens.

Det fanns stunder när vi färdades på det astrala planet. Då fick jag en möjlighet att ta med dig på resor i ditt sinne. Där såg du bilder och fick känslor, och ibland hörde du ord. Allt det kommunicerades till dig från mig. Detta lagrades sen i ditt mentala arkiv, för att hjälpa dig utföra ditt uppdrag och hålla löftet du gav innan du kom till denna inkarnation. När jag ansåg det nödvändigt brukade jag trigga igång ett av dina minnen, vilket påminde dig om något som jag lärt dig under våra resor. Det dök sedan upp i ditt medvetande, och du kunde ofta tänka: Hur kunde jag veta det? Det har jag inte lärt mig i skolan!

När du träffade människor var de väldigt ofta transparanta för dig; du kunde se vad de verkligen var och vad de var kapabla till, både positivt och negativt. Naturligtvis observerade jag när dessa saker hände. Det orsakade viss förvirring för dig, för då insåg du att du inte bara använde de fem vanliga sinnena.

Mitt uppdrag med dig, Terry, var att väcka en annan form av medvetenhet inom dig och att lära dig använda den. Som du själv minns fick du dina första upplevelser genom klarseende och klarhörande, i din mormors sovrum. Du fick en klärvoajant vision av en hund och kunde höra den. När du sedan berättade för din mormor vad du såg och hörde, kunde hon bekräfta att djuret du beskrev hade tillhört henne.

Som ett medium en gång sa till dig: Andevärlden har räddat ditt liv många gånger, du är som en katt med nio liv! Ascalaintelligensen spelade även en roll här. Jag har lärt dig att leva här och nu och att arbeta med vad du har, inte det ditt intellekt tror att du behöver för att komma vidare. En sak du har visat mig, Terry, är respekt. Vi träffas varje dag och delar känslor och tankar. När det är nödvändigt, visar jag dig ett gyllene tillfälle. När det är nödvändigt, hjälper jag dig att hitta lösningar.

Jag kan se när du är öppen för möjligheter och nya utmaningar. Det är då som livet sänder dig en möjlighet, som du för det mesta antar. På så vis vågar du ge dig in i det okända och nå dina mål. Jag har också varit närvarande när du har haft dina gråa dagar och trott att jag övergivit dig. Nej, jag hade bara backat och observerade processen du befann dig i.

Som du nu har insett har jag många olika ansikten och många olika sätt att kommunicera med dig när jag besöker dig. Det är viktigt för dig att minnas att jag, med varje ansikte och identitet jag använder, gör det för att det är lättare för dig att förstå budskapet eller informationen jag ger dig. Terry, ibland har jag väldigt roligt när du kliar ditt huvud och undrar vad jag menar. Men, som du vet, ger jag dig bara en pusselbit åt gången!

Jag kommer tillbaka när du är redo att ta emot nästa pusselbit!

/Terry Evans

Läs mer om Terry Evans, klicka här: Terry Evans 

Klicka på bilderna nedan, om du är nyfiken på vad jag har för mig när jag inte skriver här på bloggen:

Maria, som arbetar som husmor hos oss, och som även lär sig mediumskap och healing ställde mig idag den här frågan: ”När vi utvecklas, hur kommer det sig att vi möter vägskäl där vi befinner oss i ett ingenmansland och inte vet vilken väg vi ska gå?” Jag tänkte att det här kunde vara något för mig att skriva om. Plötsligt kände jag Ascalas närvaro, han skrattade och sa: Jag undrade när du hade tänkt ta upp den här frågan på bloggen!

Han fortsatte: När du börjar arbeta som medium är det viktiga att komma ihåg att du även öppnar upp till många andra aspekter av dig själv. Det var därför som jag vägledde dig, Terry, till att gå i terapi och starta din egen resa inom personlig utveckling. Minns du i början, när du inte var i kontakt med någon av dina sidor, varken som person eller beträffande din mediala potential? När du introducerades till dessa aspekter kunde du först inte känna igen dig själv. Du sa: ”Vad pratar du om, jag är inte sådan?” Det är väldigt viktigt för människor att känna sig själva när de arbetar med mediumskap eller healing. Jag var tvungen att lära dig vad det innebar att vara en neutral kanal för andevärlden.

Det fanns stunder när jag helt enkelt var tvungen att få dig att sakta ner, för ibland hade ditt ego så bråttom att du lämnade mig bakom! Ibland behöver man vara vid ett vägskäl och i ett ingenmansland en stund för att hinna ifatt med sig själv.

 Ju mer medveten du blev om dig själv, desto mer kunde du se personlighetsaspekter som lät ditt ego ta över utan att du var medveten om det. Du kunde mycket tidigare förstå när det hände. Där kunde jag stå, väntandes på dig vid vägskälet och tänka: ”När har han tänkt vakna upp och inse det?”

Det var så som de nordamerikanska indianerna säger: Du var tvungen att stanna upp så att din själ kunde hinna ifatt dig. När din ande hann ifatt dig kunde jag prata med dig, och det var då du kunde nå självinsikt.

Nu har du en bättre förståelse för vad ljuset och mörkret inom dig betyder. Du kan mycket snabbare känna igen vad som kommer från ditt ego och vad som kommer från mig. Det är därför som jag sa till dig: Jag är en del av dig och du är en del av mig. Vi samarbetar. Utan att ta kontakt med mig skulle det vara mycket svårare för dig att veta skillnaden mellan ljus och mörker.

Det är viktigt för dig att ta en paus när du befinner dig vid ett vägskäl, så att du kan sakta ner och mycket bättre förstå vad jag säger till dig. Med vart nytt vägskäl öppnar ljuset och mörkret upp mer och mer för varandra.

Ofta när du stod vid vägskälet i ditt vardagsliv, Terry, fick du ögonblick av insikter och visioner. De gav dig entusiasm och iver att börja färdas mot nästa steg av din resa. Du kom i kontakt med din kreativitet igen.

Något du har blivit bättre på är att inte ha tusen idéer på samma gång! Nu försöker du bara utveckla ett fåtal i taget. Det är därför som vi har arbetat med nya Ascala Magazine. På grund av inspirationen jag gav dig kom du i kontakt med en annan del av din intelligens, som jag ville hjälpa dig att utveckla.

Under de senaste åren har jag iakttagit dig när du gått igenom en labyrint av osäkerhet. Jag visste att du bar på en tung ansvarsbörda. Det var en period i ditt liv då du behövde dagligt stöd av mig, och du lyssnade.

Med dessa pauser vid livets vägskäl lär du dig att lyssna och stå stilla en stund, och att vänta på insikten om vad ditt nästa steg bör vara. Så var inte rädd för att möta dessa utmaningar!

Du är nu tillbaka på den väg där du bör vara, men ibland vill jag ta tag i dig, hala in dig och få dig att bromsa in! Emellanåt kliver jag bara undan så att du själv kan inse att du har gått åt fel håll. Ibland lär du dig som mest av det.

Så det är viktigt för dig att möta vägskäl i livet och att befinna dig i vildmarken. Det betyder normalt att en dörr stängs och att en annan öppnas. När du befinner dig mellan två stängda dörrar, det är då vi prövar ditt tålamod och din disciplin. Ibland kan ditt agerande vara riktigt underhållande, Terry!”

/Terry Evans

Läs mer om Terry Evans, klicka här: Terry Evans 

Klicka på bilderna nedan, om du är nyfiken på vad jag har för mig när jag inte skriver här på bloggen:

Under de senaste tre åren har jag gått igenom en väldigt stark och kraftfull process. Jag har fått många besök från min guide Ascala under den här tiden. Han har visat mig bilder av framtiden, och vi har haft många olika slags samtal. Det svåra är att jag inte kunde förstå med min hjärna och mitt intellekt vad han menade. Det jag förstod var att jag genomgick en process och då jag gick igenom den här processen, vilket jag fortfarande gör, förde Ascala mig närmare den mäktiga insikt som jag hade i morse.

När jag nu plötsligt tog en paus för att tänka: Vad vill jag säga härnäst? kom Ascala in: Minns du när du var yngre, Terry, och du tyckte om att pussla? Kommer du ihåg hur du alltid fokuserade på att göra ramen först? Sedan började du försöka att identifiera vilken del som passade vilken genom olika färger och olika motiv. När du var väldigt ung försökte du att pussla ihop två bitar som inte passade, det fick mig ofta att skratta! Jag skrattade åt din irritation.

Du började sedan länka samman varje pusselbit. Du började med ramen, mittendelen och slutet av det motiv som pusslet skapade. Minns du hur processen stegvis ökade när du kom mot slutet av skapandet av bilden, hur det gick fortare och fortare? Det är det jag har gjort med dig under de senaste tre åren!

Precis som när du var barn har det varit stunder under de här tre åren när du har varit frustrerad och förvirrad, och då du inte förstod. Under den här perioden, när du gjorde framsteg med de pusselbitar som jag erbjöd dig i olika former, var det intressant för mig att se hur du hanterade utmaningarna som den här processen gav dig. Ibland log jag och ibland skakade jag bara på huvudet och sa: Nej, inte så Terry, du är på väg i fel riktning!

När du blev förvirrad och kände att du hade gått vilse fick du de här stunderna av insikter, och du hittade tillbaka till mig när du bad om ovillkorlig hjälp. Det var då vi kunde återförenas och jag kunde ta dig vidare. En sak som du har förstått är att under de här tre åren, när du har gjorde misstag och gick i fel riktning, var det också en läroprocess för dig.

Det var tillfällen när du mediterade, med hjälp av Bergsmeditationen som redskap, och allt såg ut att vara grått och dunkelt. Jag hörde att du sa till mig: Har du lämnat mig? Nu kan jag svara dig: Jag hade inte övergett dig under de här tillfällena när meditationen endast var dunkel och grå. Dessa upplevelser gjorde dock att du gick ännu djupare in i dig själv. Det var då du insåg att jag inte kan göra allt, du måste vara ansvarig för de saker som jag visar dig.

Du hade den här uppenbarelsen den här morgonen, du började se bilden formas! Processen börjar slutföras. Den processen kommer att föra dig till en ny fas i livet.

Ja, jag har stått bredvid dig när du har känt dig frustrerad och ibland irriterad. När du ser tillbaka på skapandet av pusslet som jag gav dig kan du se att du inte är samma person som du var för tre år sedan. Du börjar att förstå andra aspekter av dig själv.

Det jag har berättat för dig kan bli verklighet med kurscentret som du har i Fanthyttan och i ditt arbete som medium. Nu har du också insett hur du kan använda frekvenserna som du arbetade med under din forskning i Kina, och hur du kan utveckla Bergsledarutbildningen och också din egen personliga utveckling.

Sedan sa jag till Ascala: Kan du berätta för mig hur slutbilden kommer att se ut på detta pussel som du har gett mig? Då log han och sa: Det beror på dig och hur du använder din handlingskraft! Om du vågar ta risken att låta den där delen av mig som är du att bli verklighet, och alla andra saker som jag precis nämnde. Nu måste jag gå, du kommer att höra från mig! Jag lovar dig följande: Jag kommer inte att besöka dig på begäran, men jag kommer alltid att finns här för dig. Du är en del av mig, så jag känner dig också.

Plötsligt hörde jag låten Strangers in the Night av Frank Sinatra, och Ascala vände sig sedan om och sa: Det var magin som jag försökte skapa; självförverkligandets magi!

/Terry Evans

Läs mer om Terry Evans, klicka här: Terry Evans 

Klicka på bilderna nedan, om du är nyfiken på vad jag har för mig när jag inte skriver här på bloggen:

Jag satt ensam med mina tankar en dag och kände mig bekymrad. Vad i hela friden kan jag göra? Människor ringer mig dagligen och ber om hjälp för att deras liv är i kris. Jag skulle kunna försöka hjälpa dem alla, men det är omöjligt. Jag är bara en person. Den här situationen kan stressa mig.

Sen öppnades dörren och Ascala kom in i rummet. Han sa: Jag vet hur du känner, Terry, så jag har kommit för att hjälpa dig! Naturligtvis kan du inte hjälpa alla så som de vill att du ska hjälpa dem! Det är omöjligt för dig att leva upp till deras krav. Men, du har hjälpt människor. När någon erbjuder sina tjänster som du gör, så hjälper det faktiskt människor!

Du har undervisat många i mediumskap och healing. Det ökar resursen vi i andevärlden kan använda. Dina kurser i personlig utveckling har hjälpt människor komma i kontakt med sig själva, och många av dem har tagit mer ansvar för sina liv och sin livsstil. Många av dem har gått vidare och förverkligat sina drömmar. Du kommer aldrig veta vilken möjlighet det ger oss, när vi använder dig som kanal för mediumskap för att nå människor som behöver vägledning. Det som hjälper oss är att du, när du arbetar som medium, inte talar om för människor vad de ska göra.

Ascala är tyst en stund, och sen fortsätter han: Minns du för många år sen, när du gav en kvinna en privatsittning. Hon kom till dig för att få hjälp, som en sista utväg innan hon tänkt ta sitt liv. Eftersom du var en neutral kanal och släppte fram vår röst, kunde vi nå kvinnan. Orden vi gav henne lyfte upp henne från det svarta hål där hon befann sig, och det fick henne att ändra uppfattning och omfamna livet igen.

Vi fick även en röst genom Ascala Magazine. När vi bad dig starta en tidning trodde du att vi var galna. Det fick mig att skratta. Ascala Magazine hjälpte fler människor än du inser! Det gav dem en röst, genom vilken de kunde berätta sin historia och visa sina förmågor. Många som läste artiklarna blev inspirerade att tro på sina drömmar och sin potential.

Aftonbladet kritiserade dig en gång i en artikel. Jag minns hur arg du var. Några månader senare ringde de dig och bad dig komma till Stockholm för att diskutera möjligheten att arbeta för dem. Du var misstänksam när du fick inbjudan, men du mötte dina rädslor och gick vidare. Genom att svara på frågor i Aftonbladets Söndagsbilaga fick vi i andevärlden ytterligare en fin möjlighet att arbeta genom dig och nå ännu fler människor. Det var likadant med TV; vi arbetade genom dig även där! Än en gång var du bara en neutral kanal.

Så när du tvivlar på dig själv, eller känner dig besviken på att du inte kan hjälpa alla, tänk på detta: Du kommer aldrig veta hur många människor vi har kunnat nå och förmedla upplysning till, i deras liv och beträffande deras livssyfte.

Hursomhelst, det här är inte bara en konversation med dig, Terry. Det är ett budskap till alla dem som läser den här artikeln, att de ska våga möta sina rädslor och anta livets utmaningar, och använda sin medfödda, andliga potential. När människor använder sin potential och sina gåvor hjälper det världen och dess befolkning att utvecklas.

Som du skrev i slutet av en artikel som du kommer att lägga upp på den nya hemsidan (Ascala Nyhets- och Informationscenter): “ När hjärtan får kontakt försvinner olikheter gällande nationalitet, kultur och klass.” Det var då jag visste att du hört min röst och lyssnade till den, för de orden var våra ord. Det är då saker och ting verkligen kan utvecklas. Detta är vad vi jobbar på i andevärlden, att mänskligheten ska kunna ta ytterligare ett steg för att utvecklas till en högre medvetandenivå.

/Terry Evans

Läs mer om Terry Evans, klicka här: Terry Evans 

Klicka på bilderna nedan, om du är nyfiken på vad jag har för mig när jag inte skriver här på bloggen:

När jag lyssnar till mina känslor är det som att lyssna till min själ. Ju mer jag lyssnar till orden, som kommer från min själ, desto mer förvånad blir jag. Som jag sagt många gånger tidigare: Den högre intelligensen vet allt om mig. Ibland chockar det mig till och med hur mycket de vet! Jag har nästan slutat tala om för dem vad jag behöver, för det är meningslöst! Vad jag än behöver i mitt privatliv, på jobbet etc. så kommer hjälpen alltid spontant.

På grund av all snö vi har just nu tänkte jag för bara några dagar sedan: Vi kanske behöver en bättre maskin för snöröjning. Kanske en fyrhjuling skulle göra ett bättre jobb? Då, plötsligt, från ingenstans sa en av mina anställda till mig: ”Är du intresserad av att köpa en fyrhjuling, Terry? Min makes vän har en som är till salu.” Det här händer mig nästan varje dag, och exemplen jag ger är bara ett axplock.

Det är så här den högre intelligensen hjälper dig på många olika nivåer, både praktiskt och spirituellt. När du ber om villkorslös vägledning får du alltid vad du behöver. Stöd, råd eller en ny anställd! En av vår personal slutade till exempel i december, för hon ville gå vidare och utveckla sitt eget företag. Jag sa till min fru: ”Känner du någon som kan ersätta henne, och som är intresserad av att arbeta med oss?” Vi behöver någon som kan städa och hjälpa till i köket? Hon sa: ”Ja, jag tror att jag känner någon som kan vara intresserad!” Hon ringde sin vän, som nu jobbar med oss. Hon passar in perfekt, som en pusselbit. När vi anställde henne sa hon att hon hade sökt efter ett jobb som detta, men hon visste inte om hon var kvalificerad för det.

En annan gång behövde jag verkligen en expert inom juridisk rådgivning, och jag frågade den högre intelligensen: ”Känner ni till någon?” Några veckor senare, kom en advokat till en av mina kurser. Hans juridiska specialområde var precis den expertis jag behövde.

Än en gång en påminnelse om att vi alltid får det stöd vi behöver från andevärlden, när vi följer den stig vi bör följa. Men, om våra krav är egoistiska kommer de naturligtvis inte besvaras. När egot tar över är vi inte i kontakt med själens röst!

Här kommer ytterligare ett exempel på den högre intelligensens synkronicitet: En av mina anställda hyrde en lägenhet för ett par månader sen, hon flyttade dit från landet. Hon berättade att hon hade varit väldigt intresserad av en annan lägenhet, i en annan stadsdel, innan hon fick den här lägenheten. Hon var arg på sig själv för att hon inte hört sig för om den lägenheten snabbare. Hur som helst, hon tog lägenheten som hon inte var så nöjd med. Efter ett tag kände hon att det inte var rätt plats för henne, men hon sa också: ”Jag har inte energi just nu att leta efter en annan lägenhet, jag är för upptagen och trött.” Så, helt oväntat, sa en annan ur personalen till henne: ”Jag vet var det finns en ledig lägenhet, den finns i huset där min morbror bor!” Då insåg hon att det var samma hus som hon hade velat flytta till från början! När hon åkte dit för att träffa ägaren fick hon veta att lägenheten hon nu skulle hyra var den bästa i hela byggnaden. Hon skrev faktiskt på kontraktet för en timme sen! Den lägenheten hade hon inte fått om hon hade ringt tidigare.

Kan det vara så att det var nödvändigt att hon blev hejdad och fick bo i den andra lägenheten temporärt, för att andevärlden ville att hon skulle få den bättre lägenheten, och få vara på en plats hon tyckte om? Är det vad man kallar synkronicitet? För en sak jag har lärt mig är att andevärlden alltid hjälper oss genom att ge kärlek och stöd, och de vet alltid vad vi behöver.

/Terry Evans

Läs mer om Terry Evans, klicka här: Terry Evans 

Klicka på bilderna nedan, om du är nyfiken på vad jag har för mig när jag inte skriver här på bloggen:

I fredags förra veckan åkte min fru iväg på en djurkommunikationskurs i Stockholm. Det gav mig en väldigt härlig känsla: Jag är själv hemma! Inte för att jag inte bryr mig om min fru, det gör jag, men jag har insett hur mycket jag behövde tid för mig själv, utan att någon eller något ställer krav på mig.

När jag har tid för mig själv är jag inte den typen av person som bara vill sitta stilla, jag är väldigt praktisk av mig. Jag tycker om att ha ordning omkring mig och jag tycker det är väldigt roligt att ha projekt där jag får arbeta med mina händer. Jag älskar också att vara utomhus! En sak som jag har svårt med gällande mitt jobb är att jag är inomhus en stor del av tiden.

Min fru hade informerat mig om att de yngre hönsen som hon hade köpt för sex veckor sedan behövde ha sin egen lägenhet. Som ett skämt sa jag till henne: Behöver de varmt och kallt vatten i kranen? I hönshuset var de yngre och de äldre hönsen i konflikt! De äldre hönsen var väldigt bossiga mot de yngre.

Hursomhelst, en sak i taget! Först behövde jag skotta snö, det var underbart! Under minst tre timmar då jag skottade snö blev allting tyst i mitt sinne. Sedan kom stillheten. Jag älskar de tillfällen då jag kan komma till denna underbara plats inom mig själv. Det är det bästa sättet jag vet att slappna av på.

Att ha tid för mig själv ger mig möjligheten att komma ikapp med de mindre göromålen som vi människor aldrig verkar lyckas bli klara med. Jag tänkte: Det är så mycket att göra! Det är dock fantastiskt hur snabbt man kan få saker avklarade när det inte finns några distraktioner. Förra helgen hade tiden inte någon mening för mig. Det intressanta var att jag glömde att ta på mig mitt armbandsur, så allt var bara flytande. Varför behövde jag vara styrd av tiden!

Efter en stund hörde jag en liten röst som sa: Terry, nu är det dags att gå in och ta en kopp te! Under tiden som jag drack mitt te kom vår katt Woody för att säga hej. Det var som om han sa: Vart har du varit?? Samtidigt kunde jag känna att han saknade min fru. När jag är själv tillsammans med Woody har vi båda en fin stund. Jag gillar också djur, men jag har inte alltid tid för vår lille vän.

Så, jag går tillbaka ut igen för att fixa saker! Sedan insåg jag att jag hade glömt bort att äta lunch! Det var dock inget problem. Tystnaden fortsatte och jag började känna mig rofylld. I min vardag får jag inte så många tillfällen till att besöka denna tysta plats. Det började bli mörkt, kvällen kom. Det var dags att gå tillbaka till huset!

Efter en varm och skön dusch och ett glas vin började jag att laga min middag. Jag bestämde mig för att göra potatismos, fisk och grönsaker med en god sås. Efter att jag hade ätit tog jag hand om disken. Det var sedan dags att se på tv. Jag undrade hur det gick för mitt favoritfotbollslag i England, vann de eller förlorade de? Tyvärr vann de inte, det blev oavgjort, 1-1. Så här satt jag och såg på tv. Jag älskar att se på nyheterna. Jag gillar också att titta på National Geographic och liknande program. Jag älskar dokumentärer och historia!

Det var sedan dags för ett andra glas vin! Woody hade bestämt sig för att komma och göra mig sällskap i soffan. På sitt sätt gjorde han mig påmind om att jag inte hade gett honom tillräckligt med uppmärksamhet under dagen. Så där låg han fridfullt och sov bredvid mig i soffan. Herregud, den katten är så bortskämd!

Woody var väldigt snäll mot mig på söndagsmorgonen, han väckte mig inte förrän klockan åtta. Så fort han hörde att jag började vakna lät han mig snabbt få veta att han var hungrig och att hans frukosttid hade passerat.

Efter frukosten spenderade jag dagen med att fixa i hönshuset! Det var lite kaotiskt att fixa där när hönsen var i kaos och sprang runt vid mina fötter. Jag kunde inte öppna dörren och släppa ut dem för det var så kallt. Det var väldigt roligt för varje gång de äldre hönsen försökte mobba de mindre, så sökte de små skydd bakom mina ben. Det var som om jag gav dem beskydd. När de gömde sig bakom mina ben blev de äldre hönsen lite mer försiktiga och skötsamma.

Hursomhelst, efter flertalet timmar var jobbet klart och de yngre hönsen hade sin egen lägenhet! Lugnet lade sig över hönshuset! När min fru kom hem på måndagen och inspekterade de yngre hönsens lägenhet log hon, och jag blev månadens favoritmake! Efter helgen kände jag mig avslappnad och utvilad, och sorlet i mitt huvud hade tystnat.

/Terry Evans

Läs mer om Terry Evans, klicka här: Terry Evans 

Klicka på bilderna nedan, om du är nyfiken på vad jag har för mig när jag inte skriver här på bloggen: