Mitt namn är Terry Evans. Jag skulle vilja prata om internet mobbing och näthat som verkar vara ett aktuellt diskussionsämne i media för tillfället. Jag har själv varit utsatt för en väldigt aggressiv form av internetmobbing under många år. Mitt syfte med denna artikel är inte att attackera någon eller försvara mig, utan enbart berätta min historia från ett spiritualistiskt mediums perspektiv.
Min väg till mediumskapet startade när jag var 22 år gammal. Som medium tror jag på ett liv efter döden, vilket med enkla termer betyder att människans själ, efter att döden inträffat färdas till en annan dimension som för en spiritualist är känd som andevärlden. Vår tro är att dessa bortgångna själar kan kommunicera genom ett mediums sinne. Detta kallas mentalt mediumskap och det är mitt sätt att tro på Gud.
Under alla de år jag har arbetat med mediumskap har människor från alla samhällsskikt konsulterat mig för vägledning och med en önskan om att få kontakt med nära och kära. På det sätt som jag arbetar som medium innebär att det inte är jag som avgör slutresultatet. När jag arbetar är jag enbart en neutral kanal; jag förmedlar informationen jag får från andekontakten och sedan är det mottagarens val att acceptera informationen eller ej.
Mediumskapet och relaterade områden har alltid ansetts som kontroversiella. Att konsultera någon som mig anses vara tabu och genom historien har diskriminering av dessa företeelser alltid existerat. Diskrimineringen av medium och människor som arbetar med alternativa saker fortsätter än idag trots att otaliga människor konsulterar personer som jag för att få hjälp. Arbetet jag och många andra gör kommer aldrig att utplånas. Det många skeptiker inte vill förstå är att människor har en egen vilja och rättighet att välja själva. Sanning är ett individuellt val.
Vetenskapen står ännu inför utmaningen att motbevisa andevärldens existens. Det enda de har just nu är antaganden.
Första gången jag blev medveten om näthatet var i Sverige, när jag fick höra att en av mina storseanser (clairvoyant demonstration) hade filmats i hemlighet och lagts ut på internet av så kallade skeptiker. När jag en kort tid därefter började arbeta för TV- programmet ”Förnimmelse av mord” startade skeptikernas korståg mot mig på allvar. Mitt namn nämndes ofta i olika sammanhang ute på nätet, i synnerhet av medlemmar ur två välkända organisationer. Dessa två organisationer är nära associerade och en del av deras medlemmar har under lång tid bedrivit en slags hatkampanj på internet för att smutskasta min trovärdighet både som medium och som person. De använder internet som sitt verktyg och många av dem verkar under pseudonymer för att skydda sin identitet, men det finns även dem som är ärliga nog och visar sin verkliga identitet, men det förändrar inte det faktum att de fortfarande är involverade och konspirerar att skrämma andra som inte tänker som dem.
De har smutskastat mig i chat-rum, de har hånat mig på olika hemsidor, smygfilmat och spelat in mina storseanser och sedan lagt upp materialet på internet, attackerat min facebooksida “Terry Evans Vänner” och tills nyligen fans även en sida kallad “Terry Evans Ovänner”, som plötsligt stängdes ner.
De har även försökt sig på vidare sabotage genom att kontakta människor, skolor, organisationer och andra lokaluthyrare som jag använder i mitt arbete och ifrågasatt varför medium får använda dessa resurser för sitt offentliga arbete.
De har till och med använt filmklipp från mitt arbete på teve, manipulerat klippen på ett riktigt otrevligt sätt och sedan lagt ut dem på Youtube för att uppnå sitt mål: förnedring.
Jag har blivit anklagad för många olika saker; att jag profiterar på dem som är i sorg, att jag är en charlatan, en bedragare, en cynisk lögnare, en avskyvärd bluffmakare etcetera. Jag har till och med blivit jämförd med Adolf Hitler. De säger även att människorna som kommer till mina offentliga evenemang och besöker mitt kurscenter är outbildade människor som inte kan tänka själva. Enligt min mening påvisar det en väldigt trångsynt och nedlåtande attityd, som lämnar en stark lukt av elitism.
Jag har pratat med många människor som fallit offer för denna elitism, inte bara medium, utan människor från alla slags samhällsskikt och yrkesgrupper vars liv har påverkats på ett negativt sätt på grund av skeptikers nättrakasserier.
Jag anser verkligen att det är viktigt att människor ifrågasätts och jag anser att konstruktiv kritik spelar en väldigt viktig roll i våra liv, men när övergår kritiken till terrortaktik och mob-mentalitet?
Näthat är vår tids sjukdom och eftersom teknologin har utvecklats så snabbt verkar det som om det inte funnits någon närmare tanke på konsekvenserna av ett öppet forum som internet. Finns det någon lösning? Kan vi implementera lagstiftning som skyddar de mänskliga rättigheterna för individen även på internet?
Konsekvenserna av näthatet stirrar oss redan i ansiktet. Till exempel tonåringen som tar sitt eget liv på grund av internetmobbing eller individen som blir psykologiskt nedbruten och berövad sin livskvalitet.
Vad har hänt med etiken och moralen hos organisationer eller individer som använder sig av dessa mobbingmetoder? Vad har hänt med deras självrespekt när de anser det nödvändigt att pervertera tillgänglig information för att sprida sin propaganda?
Jag skulle vilja uppmuntra dem av er som också har blivit utsatta för mobbing och trakasserier på internet att kliva fram och berätta er historia, för en kollektiv röst är mycket starkare än en ensam röst. På så vis behöver vi inte längre stå ensamma och vara offer för vår rädsla. När vi är rädda ger vi översittarna kontroll, vi ger dem den makt de behöver och det är vad som motiverar dem. När denna rädsla tar över blir vi oförmögna att ta ställning och värna om våra mänskliga rättigheter.
Jag tror att ditt bidrag skulle kunna ta denna debatt ett steg längre. Som grupp kommer människor lyssna på oss, men om vi gömmer oss kommer ingen någonsin få veta vår historia och de som gjort sig skyldiga till näthatet kommer aldrig att behöva stå till svars. Det jag har blivit utsatt för har påverkat mitt liv, jag skulle ljuga om jag sa att det inte hade gjort det och därför känner jag att det är dags att agera och berätta min historia. Om jag gömmer mig ger jag dem bara tillåtelse att fortsätta. Detta är mitt val och jag kommer inte ge efter för deras mobbingtaktik. Jag kommer inte överlämna min värdighet genom att försvinna. Kommer du göra det?
Jag har följt lagen och inlämnat en anmälan till polisen. För dem av er som behöver stöd och råd finns alternativ. Ni kan bland annat vända er till den nya organisationen Nätvaro (http://du2.pentagonvillan.se/index.php/projekt/naetvaro), men det finns även andra resurser tillgängliga.
Det är dags för oss att sluta oss samman och bli till en enad röst, för då kan vi kollektivt ta nästa steg.
Jag ser fram emot era bidrag.
/ Terry Evans
Senaste kommentarer