Vi har precis återvänt hem efter att ha gett tre storseanser i södra Sverige. Det är alltid intressant att känna spänningen och ivern byggas upp innan en seans börjar, atmosfären kan vara elektrisk. Människor kommer av många olika anledningar; sorg, nyfikenhet och skepsis. Många av dem hoppas att jag kommer att förmedla en andekontakt som ger bevis på vem den var, ge vägledning eller hopp och under en kort stund återförena dem med en älskad person igen. Som jag har sagt många gånger så är jag bara en neutral kanal, det är inte jag som bestämmer vem som kommer igenom, det är andevärlden som fattar det beslutet. Med var andekontakt som kommer igenom måste jag ge den utrymme att kommunicera på sitt sätt och inte så som jag kräver. Varje andekontakt kommer förhoppningsvis ge bevis på vem de är på ett sätt som är unikt för personen som tar emot budskapet.
När jag är på väg upp på scenen för att inleda kvällen är det alltid något av en nervslitande upplevelse. Plötsligt står jag där med en mängd människor sittandes alldeles tysta framför mig, fulla av förväntan undrandes vem anden kommer att vägleda mig till och vad den kommer att säga. När jag väl börjar arbeta verkar det som att nerverna försvinner, jag kommer in i en rytm. När jag arbetar för andekontakten mig ibland direkt till personen den vill kommunicera med, eller så använder den andra tekniker för att vägleda mig till personen i publiken som den vill tala med. Vissa kvällar är flödet från andevärlden rätt konstant och det är väldigt lätt att arbeta och vid andra tillfällen kan flödet vara mindre klart.
Jag önskar att det fanns tid att vända sig till alla, men som jag sa tidigare så är det inte jag som bestämmer. Efter fikapausen avslutar vi kvällen med en frågestund där man kan ställa mig frågor om mitt liv och arbete som medium. Väldigt ofta kommer frågorna från publiken i rasande fart.
Schemat under tre dagar på resande fot är hektiskt, från stad till stad, en snabb lunch och sedan inbokning på hotell eller vise versa. Detta är något som jag har gjort under ungefär 20 år, sedan jag kom till Sverige. Vad skulle jag göra utan min sidekick Viktoria, min kollega, tolk och vän? Vi har nu återvänt hem, trötta, men arbetet är gjort och vi hoppas att vi gjorde jobbet efter bästa förmåga som ett team. Vår önskan är, även för dem som inte hade turen att få ett budskap, att upplevelsen gav något, en tanke eller ett minne som ni kan ta med er, som kommer att inspirera er. Det kommer också finnas dem som säger: ”Jag fick inte bevis på det sätt som jag skulle ha velat, ”Mediet kom inte till mig”.
Hur som helst, jag skulle bara vilja säga tack till alla er som närvarade. Kanske möts vi igen när vi passerar genom den ort där du bor.
/ Terry Evans
Läs mer om Terry Evans, klicka här: Terry Evans
Om du känner att Ascala Magazine erbjuder dig intressanta artiklar, kanske du skulle vilja vidarebefodra loggan och länken från Ascala Magazine till din hemsida, blogg och facebooksida. Jag skriver också själv två krönikor, som heter ”Viskningar från Andevärlden” och ”Mediumkrönikan”. Klicka på bilderna: 
Du och Victoria gör ett suveränt jobb med storseanserna. Ser fram emot att träffa Er i Kalix i maj. Ha en fin vår
Thank you for those kind Words Anna-Lena! /Terry Evans
Jag har hört mycket gott om Terrys storseanser, många som har kommit utan att ha fått någon personlig kontakt, men som ändå har varit väldigt nöjda med att se en sådan pricksäkerhet från budskapen, andra människors reaktioner osv. 🙂 personligen har jag inte haft förmånen att besöka ett sådant event, de är oftast slutsålda innan jag har hunnit tänka tanken :).
Men glädjen av att se någon annan få besked om någon/något som gör dem glada borde väl räcka för att kvällen ska ha känts suverän iallafall. 🙂
Jag känner igen känslan av att atmosfären kan vara elektrisk. 🙂 det är en fantastisk känsla, på samma vis som att man kan känna att luften blir väldigt tung efter exempelvis en begravning (i kyrkan). Det blir ganska påtagligt, och rör lite i känslorna inom en. Både på gott och ont. 🙂
Happy Valentine! Glad alla hjärtans dag, alla dagar framöver. 🙂
Maybe we will meet you some day! Thank you! /Terry Evans
Tack Terry och Viktoria för seansen i Växjö.
Men framför allt, tack för att ni är de ni är!!
Efter att bara ha fått krama om er båda två gjorde att jag fick en ”kick” framåt igen… =)
Har saknat er båda så otroligt mycket.
Ni är nog inte medvetna om hur mycket ni ger till andra.
Men sluta aldrig med det! =)
Jag hoppas innerligt att vi ses snart igen och att jag får avsluta det jag har
påbörjat.
You made my day!
Hoppas att vi ses snart igen!
All my love,
Linda
Thank you Linda! We look forward to seeing you again! /Terry
Du , ni gör ett ortoligt bra jobb som orkar och orkat kuska runt på vägarna i 20 års tid. Men så är det när det är något roligt och viktigt man vill förmedla ! Och sluta aldrig med detta ! Men saknar dej Terry i Strömsund
kommer ni inte dit mera eller hinner du inte kanske . Förstår mycket väl att du har fullt upp ! Jag önskar att jag fått en hel dag med dej och fått prata om andevärlden / Kram Terry
Thank you for your kind words! You could always come to the Magic day we are going to have in Lindesberg in May. /Terry Evans
Tack för inbjudan Terry !
Det ser jag fram emot !
Jag har nyligen varit med på en av dina storseanser. Jag blev egentligen ditsläpad av en väninna. Jag kände verkligen inte för att sitta mitt ibland en massa människor. Ärligt talat så var jag rädd för vad som skulle kunna hända med mig själv i en sån miljö. Jag placerade oss på andra rad. För att slippa se hela publiken. Och för att kunna fokusera. I och med att jag satte mig ner i stolen så blev jag helt lugn. Och tystnaden lade sig och du började berätta för oss vad som skulle ske under kvällen. Från den stunden så visste jag att jag skulle få kontakt, med dig som kanal. Det tog nästan 45 min innan du hittade åt mig. Under tiden så killade det runt mitt högra öra hela tiden. Det var som att en liten fluga hela tiden påkallade min uppmärksamhet. Lite störigt faktiskt 🙂 Så när du till slut ställde rätt frågor så att jag kunde räcka upp min hand så kändes det som en lättnad. Jag blev inte ett dugg nervös. Utan det kändes bara bra. Det kändes som att jag bara fick bekräftat det jag redan visste. Jag har vetat att jag har kontakt med andra sidan. Och det har varit självklart för mig. Och precis som du sa i meddelandet. Att det sker i drömmarna för det mesta. Men att det även händer att jag får tecken som kan vara rätt så störiga ibland. Det skänker tröst och det skänker glädje att det fortfarande finns en kommunikation med de som vi saknar. Och tack för att du ger så mycket av dig själv när du förmedlar och tack till Viktoria som hjälper dig i ditt arbete.
We both thank you for your kind Words! /Terry Evans
Jag skall hålla en gruppseans idag – och jag håller med om att det är ett underligt lugn som infinner sig just när seansen börjar. Anledningen till att andekontakt är tabu inom vissa religioner, är att fel andar kan passera och att mediet har ett stort ansvar. Det medium som ber om Guds ljus över seansen, får änglarnas hjälp. Och änglarna tycker att det är bra att vi medier kan visa att det finns en andevärld – för att bara se sig själv som en kropp leder i längden till girighet och bitterhet. Så jag tror att det är värmen från änglarnas andedräkt som ger oss lugnet. Allt gott till dig, Terry – och Gud välsigne dig.
Thank you Ingemund! /Terry Evans
Tack Terry och Viktoria för seansen i Gävle den 17/2.Det var jag som spontant tyckte din hand var så varm och skön =)
Det gjorde inget att inte jag och min dotter fick kontakt med min man som dog i cancer för snart 11 månader sedan.Det kändes så bra att höra dom som fick det,dom behövde det.För första gången på snart 2 år så fick jag skratta och må bra den kvällen.Det känns fint,ser fram emot en seans till nån gång.Du ska ha all heder för det arbete du gör för att hjälpa alla människor som vill ha kontakt med sina nära och kära på andra sidan.Du är en fin människa,det kände jag..
Kram
Thank you for those kind Words! /Terry Evans