Många människor har på sistone sagt till mig: ”Jag har en känsla av att min guide har backat”, eller ”De finns inte där längre”. När jag hör sådana kommentarer får jag intryck av att personen känner som om hen har blivit övergiven på något sätt. Hur kommer det sig då att de känner som om de inte längre har kontakt med sin guide?
Ascala kommer ofta och pratar om framtida händelser och situationer, som han känner kommer att bli väldigt utmanande eller känslomässigt svåra för mig. När han berättar om vad resultatet kommer att bli tar det ofta inte lång tid förrän situationen eller utmaningen visar sig. Under en sådan period kan jag känna mig extremt sårbar, jag måste påminna mig och hans ord och lita på dem.
Det finns alltid visst tvivel när vi befinner oss i någon form av kaos där det känns som om vi inte har svaret. När en sådan besvärlig situation uppstår är det ett misstag att försöka finna svar på vad resultatet kommer att bli, men det blir nästan som en besatthet, vi behöver svaret nu! Andevärlden finns hela tiden där, iakttar noggrant, sänder oss stöd, kärlek, hjälp och vägledning. De verkar i bakgrunden och sänder oss tankar och kraft, som gör det möjligt för oss att ta oss igenom situationen, men vi är inte alltid medvetna om det. Det är lite som att vara fast i en virvelström av känslor. Ibland känns det till och med som om den virvelströmmen drar ner oss under ytan. Till slut förändras däremot saker och ting, och vi kan återvända till vägen som kommer att föra oss mot vårt öde.
Det har även funnits stunder när Ascala inte har lyckats nå mig, för att jag har varit fast i ett så starkt tänkesätt att jag inte har kunnat lyssna på någon annan. Jag tror att de flesta av er kan känna igen det. Väldigt ofta när vi är fast i envishet eller ego kan våra sinnen inte ta emot kommunikationen som sänds ut.
Andevärlden finns alltid där. När de förutspår någonting om resultatet av en särskild situation kan det vara trösterikt, men om vi fastnar i hur vi vill att det ska vara stänger vi dörren till vår guide ännu mer. Vad hårt de arbetar för att få kontakt med oss! De arbetar oförtrutet för att föra något eller någon till oss, som kan motivera oss och ge oss en möjlighet till insikt, en aha-upplevelse: Problemet verkar vara jag, för att jag är avstängd etcetera.
Om de inte når fram till oss kommer de bara luta sig tillbaka och vänta tills vi ger dem en öppning till att kommunicera med oss. De kommer däremot aldrig vända oss ryggen eller överge oss. Våra andeguider tycker verkligen om att ha daglig kontakt med oss, för att då och då kunna uppdatera oss.
Det finns stunder när de kommer att backa för att observera vad vi lär oss, om vi växer och kan använda eget initiativ, och intuitivt finna vår väg framåt. De gånger jag har tänkt – Var finns min guide nu? – har jag inte fått något svar, för om de gav mig svar skulle processen de satt igång inom mig få ett abrupt slut.
Så nästa gång du frågar dig själv: Har de övergivit mig? Vänd dig inåt, då kanske du själv kommer att inse varför du har förlorat kontakten, och då har du en möjlighet att förbättra kontakten.
/Terry Evans
Läs mer om Terry Evans, klicka här: Terry Evans
Klicka på bilderna nedan, om du är nyfiken på vad jag har för mig när jag inte skriver här på bloggen:
Senaste kommentarer